Har haft fruktansvärt ont förra helgen i hela kroppen. Först blev jag orolig, men kom till slut ihåg att detta är den inflammatoriska ledvärk jag förskaffade mig när jag arbetade som Personlig Assistent och brände ut mej. Och blev smått anorektisk.
Funderade på hur jag redan kan ha skaffat mig dom problemen nu igen. Jag jobbar inte och sitter still en hel del, förutom nu då jag sliter en del med flyttstädning o packning utöver barnen. Jag vet att har man väl bränd ut dig så är man permanent känsligare att få tillbaka de fysiska problemen, men ändå. Min aktivitetsnivå är långt ifrån en normal vardag med ett helttids jobb och barn. Även om jag inte har en man som är hemma på vardagarna, så finns det ju ensamstående mammor som ändå klarar det livet utan problem.
En månad eller så har jag slitit och fått problem med inflammation och ordentliga låsningar i muskler vid skuldrorna som skapat myror i händer och svaghet.
Vill inte tänka på det men blev väl tvungen. Nu-situationen innebär en extrem stress för mig med ADHD..... Upplever jag stress, vilken jag gör i en "normal" vardag, så är jag konstant spänd i kroppen och kan inte bara sätta mej i soffan o bara slappna av utan en dags extra stress tar mig flera dagars lugn för att kunna slappna av och reglera hyperaktiviteten igen. Nu har vi kört på i.. vad.. en månad kanske. Tror jag. Kroppen säger ifrån både pga nerverna i nacken som enligt läkare hamnat i ett "nervöst" läge och mer än gärna blir till inflammation. Och jag är otränad. Och att jag inte har nåt mellanläge - antingen igång 100% eller helt passiv och nu har jag varit i 200% i veckor...
Inser att jag bara måste acceptera mina begränsningar nu, men vill inte! Och får försöka påminna mig varje dag, varje timme, om att det är "okej"...Svårt är det för jag måste orka!
Får panik stup i kvarten - kommer jag verkligen att orka detta?? Och när vi har tatt igenom oss allt, så väntar en sommar med båda barnen hemma. Gubben kommer jobba närmast konstant och jag ska fixa iordning lägenheten och roa barnen själv på heltid. Kommer jag fixa det? Jag måste, så enkelt är det.
Hade bästa väninnan på besök i veckan, Marie. Vi ska hjälpas åt att massera upp varann lite, och kan ju gött säga hon lyckades! Upptäckte då även att mina problem med bihålor och trycket i öra har med mina besvär med muskler och nerver i nacken/skuldrer! Så fort krampen släppte med massagen släppte all smärta i huvudet också :-D
Men som sagt, jag skrubbar, städar och springer fram o tillbaks med barn, handlade och tvätt så besvären består tills vi flyttat in ordentligt. Kan bara köra på och hoppas jag ändå har möjlighet att ge barnen en bra och underhållande sommar!
Denna vecka har jag försökt vila kroppen.
Varit på öppna förskolan med barnen och gjort påskpynt.
Fått ett godkännande på att stänga igen en dörröppning.
Bekräftat och tackat ja till dagisplats för Emil på Lancaster med start den 15e augusti.
Skurat ur 2 köksskåp och gjort ugnen därborta tillräckligt rent för att kunna laga mat i den när vi flyttat dit. Påbörjat den äckliga ugnen här, och tagit ner tavlor tavelkrokar, skruvar, gardiner och gardinstänger. Packat 3 kartonger och en säck..
Klippt Emils hår till en mer jämn längd. Och klippt mitt eget lite för att få bort det mest trasiga på den långa sidan. Bättre blev det men har mycket kvar innan min hårkvalitet är tillbaka efter graviditet o Emils rivande..
Jupp. Det var denna vecka
Hoppas på en mer framgångsrik kommande vecka då gubben ska vara hemma i elva dagar :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar